Kategorier
Föreningen

Årskonferens 2021

i Kalmar och på nätet

Det blir en årskonferens i år!

Under Kristi himmelsfärdshelgen den 13-16 maj samlas EFS och Salt till en gemensam uppbyggelsekonferens i Lorensbergskyrkan samt på nätet under temat ”Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, märker ni det inte?” (Jes. 43:19) 

Och spirar gör det i vårt land och ut över världen! Under fjolårets multnande lövtäcke sticker det upp spännande grönska. I pandemins spår ser vi en ny längtan efter att få fira gudstjänst och bygga kristna gemenskaper. Kanske behöver vi hjälpa varandra att verkligen upptäcka allt det som Gud gör just nu?

Parallellt med uppbyggelsekonferensen hålls både Salts och EFS årsmöten. Liksom förra året sker förhandlingarna helt digitalt, via plattformen Vote-IT.

I konferenskommittén har vi jobbat med bilden av ett dragspel. I skrivande stund får vi endast samla 8 personer till gudstjänst och allmän sammankomst. Detta motsvarar dragspelets innersta läge. Någonstans i mitten finns 50-personersgränsen och längst ut 300 eller fler. Dragspelet kan snabbt och enkelt fällas ut om och när nya beslut kommer från myndigheterna. 

I nuläget kommer endast medverkande kunna vara på plats i Kalmar. Alla andra deltar då i gudstjänster och seminarier via nätet. Vid 300 kan vi öppna upp som vanligt. Men oavsett antalet på plats kommer alla kunna vara med i det som händer via sin dator. Vi tänker också att man kan koppla upp en projektor eller skärm i sitt missionshus eller kyrka. Också där kan man mötas 8, 50 eller vad det nu blir för regel som gäller i mitten av maj.

EFS kommunikationsteam kommer att bygga upp en studio i Kalmar. Därifrån lotsar de oss in i gudstjänster, panelsamtal och seminarier. De kommer också att fånga upp spännande händelser från både Salts och EFS olika årsmöten. Tänk lite som Vinterstudion i SVT, eller sportradion, som kan rapportera från flera arenor. 

På söndagskvällar med start den 14 februari mellan klockan 18.00-19.00 kommer vi att samlas digitalt för att be tillsammans. Bönen kommer att ske via Google Meet, ett digitalt verktyg. Bönen är öppen för alla som vill delta. 

Klicka på denna länk för att komma till Google Meet:  https://meet.google.com/diz-jbkj-axt

Jesus är Herre över varje tid, också den här. Vi lägger vår årskonferens i hans händer. Kom och delta med stor förväntan på vad Han vill göra!

Magnus Widholm, regional missionsledare EFS Sydöst
Rebecca Stighem, generalsekreterare för Salt 

Kategorier
Betraktelse

Brödets gemenskap och nådenes ord

Mitt i fastans tid av självrannsakan och prövning kommer lite oväntat midfastosöndagens evangelium om brödundret (Joh 6:1-15). Visserligen ägde det rum strax före påsken, precis som för oss, så kronologin stämmer, men det är ändå ett mirakulöst skeende: Jesus mättar fem tusen människor, trots att det bara finns fem bröd och två fiskar att tillgå. En styrke- och maktdemonstration, ett glädjebud till folket, dissonant mot fastans ton av allvar och eftertanke. Men så i slutet av berättelsen tränger sorgen, smärtan och allvaret fram igen: istället för att ta emot folkets jubel drar sig Jesus undan i ensamhet. Varför?

Jesus lämnar för att människorna vill upphöja honom till en världslig kung, det står till och med att de tänkte försöka tvinga honom. Och nästa dag förklarar han för sina lärjungar att om de enbart följer honom för gemenskapen och det goda fikat så har de missförstått varför han kommit och vad hans uppdrag är. Jesus är själv det levande brödet, brödet från himlen. Han gör inte anspråk på den världsliga makten, inte på världens vis. Inte heller är han sänd bara för att mätta tomma magar för stunden. Uppdraget är mycket större än så – att utge sig själv för världens räddning. Ett svårsmält budskap. Och många avföljer Jesus – av fem tusen följare blir tolv kvar. För det är inget enkelt, populärt och insmickrande budskap han kommer med.

Ordet och brödet är oupplösligen sammanlänkade i vår tro, genom Jesus som i sig själv är både Ordet och Brödet. Räddningen räcks oss i form av både ord och bröd. Just därför har altaret en central plats i våra kyrkor, för därifrån tar vi emot Brödet som ger evigt liv. Och bredvid finns predikstolen, varifrån Ordet förkunnas.

Ibland har vi dock en tendens att glömma eller förminska nattvardens betydelse, och enbart förlita oss på ordets gudstjänst. I tidskriften NOD 1/2021 skriver Fredrik Lignell om detta, om hur vår tro och vårt liv riskerar att få slagsida och liksom kantra om det inte finns balans mellan altaret och predikstolen.

Vi ropar efter eldiga förkunnare och stora predikanter, men vad händer när vi går genom dödsskuggans dal, där alla ord tystnar? När vi ställs inför paradoxala, olösliga problem? Vad händer när det är kroppen som lider, när vår brist är kroppslig, inte intellektuell eller rationell? När det vi behöver inte är ytterligare en förklaring, en berättelse, en teologisk dogm? Det är då vi behöver brödet – livets bröd. Det är då vi behöver söka och möta Gud med vårt ringaste sinne, med munnen. Gå fram till altaret, överlämna vårt liv med allt det rymmer, be en ordlös bön. Av nåd ta emot. Där och då behöver vi inte en predikan till. Vi behöver känna den rent fysiska närvaron av någon som varit i dödsskuggans dal, till och med i själva dödsriket, och återvänt – till ljus, i ljus, med ljus.

Kristi kropp, för dig utgiven.
Kristi blod, för dig utgjutet.

Kategorier
Betraktelse

Kampen mot ondskan

Är ni redo? Under veckan som gick ringde en journalist från tidningen Dagen till mig för att fråga om Vasakyrkan är förberedd på förändrade restriktioner med ett högre antal gudstjänstdeltagare. Jag berättade att vi sannerligen längtar efter den tiden, och att nuet i mångt och mycket handlar om att hantera våra förväntningar.

Förväntanshantering. Kanske är det ett relevant begrepp för den här tiden, men jag tror att det finns ännu bättre användningsområden för det ordet – som under kommande söndags tema: “Kampen mot ondskan”.

En annan artikel i samma Dagen berättade om sammanblandning mellan förtroende och förlåtelse i kyrkan. Varför finns utrymme för maktmänniskor och maktmissbruk i kyrkan? I artikeln uttrycktes att en av förklaringarna är att vi i kyrkan tränas i att tro och tänka gott om varandra, vilket gör oss sårbarare. Naivitet.

Det låter lovvärt, att tro gott om varandra. Men om det hade varit korrekt hade inte Jesus behövt vandra den plågsamma väg han gjorde, för våra felsteg och synders skull. I en värld som är präglad av syndafallet, ja där våra egna hjärtan är drabbade av syndafallet och där vi dagligen behöver omvändelse och förlåtelse, är det inte någon rimlig förväntanshantering att i allt tro gott om varandra. Vi är visserligen födda på nytt, men lever, som Martin Luther formulerade det, samtidigt som syndare och rättfärdiga: simul iustus et peccator.

Är du redo? Vad förväntar du dig – av dig själv? I troslivet? I den här världen? Vi står alla i en andlig kamp, mellan ont och gott, där den gudomliga segern genom Jesus Kristus död och uppståndelse redan är vunnen, men där kampen samtidigt utkämpas, just nu, mitt i våra liv, i våra hjärtan. Vi inbjuds att kämpa den goda kampen tillsammans med Gud, iklädda Guds vapenrustning.

Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft. Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna. Ta därför på er Guds rustning, så att ni kan göra motstånd på den onda dagen och stå upprätt efter att ha fullgjort allt. 

Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte och klä er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred. Håll ständigt trons sköld framför er, med den skall ni få den Ondes alla brinnande pilar att slockna, och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. Gör det under åkallan och bön, och be i er ande varje stund. Därför skall ni hålla er vakna och aldrig tröttna i er bön för alla de heliga.

Efesierbrevet 6:10-18

Här kommer ett par frågor till dig att reflektera över: Vad är utmaningarna för kristenheten idag? Var behöver vi särskilt ikläda oss Guds vapenrustning och vara bärare för Guds kraft?

“Kampen mot ondskan” är temat för vår gudstjänst nu på söndagBertil Johansson, tidigare missionsföreståndare för EFS, kommer att predika för oss. Missa inte det!

Kategorier
Föreningen

Världsböndagen

Tema: Bygg en stadig grund

På grund av pandemin kommer Världsböndagen den 5 mars  genomföras digitalt. På kansliet i Stockholm har man valt att spelat in en gudstjänst för detta ändamål och skickat ut en länk för alla som vill att delta:  https://youtu.be/qoOPFULvvO8.

Som tidigare går böndagskollekten till utbildningsstipendier för kvinnor i Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika. Enskilda gudstjänstdeltagare kan ge via Swish, numret är: 123 667 86 50. Ange “Böndag” och ort. Kollekt går också att sätta in på Pg 40 47 22-1. Man kan alltså fira denna gudstjänst, när det är möjligt för var och en.

Värdefull läsning kan man också få via hemsidan: www.svekumeniskakvinnor.se/varldsbondagen.

Kategorier
Betraktelse

Fasteandakt, fredag 26 februari

Under fastetiden direktsänder EFS varje dag en andakt, och på fredagar sänds de från Vasakyrkan. Här är dagens andakt!

Kategorier
Betraktelse

Ökentid

Jag hade ett par kilometers promenad till bussen när jag gick i gymnasiet, för dryga 20 år sedan. Under dessa promenader samlade jag ihop alla tankar inför eller efter dagen. Det var luft och rymd, under mer eller mindre gott om tid. En gång inföll (är nedföll egentligen ett bättre ord?) ett liknande snöoväder som de vi har haft under den här vintern. Jag var trendig tonåring och därmed dåligt klädd och skodd och det gick långsamt på vägen hem från bussen. Men där och då drabbade mig en stark Gudsupplevelse och djup mening. Herren är nära. Att pulsa fram i snöblöta sneakers, i samtal med Gud – det var allt. Det var nog. 

Vi lyckas inte alltid att skapa de här utrymmena i livet, av luft och rymd. Livet rusar på. Men kyrkoårets rytm är en hjälp. Mars månad präglas av fastetiden – en avskalad tid där vi tränar oss i att rikta blicken och uppmärksamheten mot Gud och vår nästa. 

Måhända känns det för dig som att du inte kan skala bort något, för att det redan är så avskalat i denna tid. Om utrymmet och tomheten i tid redan finns, kan vi istället för att skala bort, lägga till. Lägg till något som hjälper dig att komma ihåg Guds nåd och förlåtelse och som hjälper dig att se din medmänniska. Varför inte lägga till en tid för bön under din dag? Kl. 10:00 varje dag förutom söndagar sänds fasteandakter genom EFS (facebook.com/efs.nu). Fredagar sänds andakten från Vasakyrkan. Välkommen att vara med digitalt. 

Jag vill uppmuntra dig till att söka den gemenskap och de kristna sammanhang som är möjliga idag, om än de inte är som vanligt. Var en som är med och bär gemenskapen – i samtidig medvetenhet om att det är Jesus som djupast sett bär. Behovet av gemenskap, mänsklig kontakt och samtal är sannerligen på allvar. Det är ingen lätt tid – nu konfronteras vi med öknen i livet. Vi möter frågor som inte är så enkla att svara på. Vad är det att leva, visst är liv mer än frånvaro av död, vad är rätt att göra för min medmänniska? Var finns ro för våra tankar? Vi behöver inte vara rädda för frågorna, för vi har en Gud som är en klippa, som hör våra böner, som har omsorg om oss och som älskar oss. Vi har löftet från Jesus att vi kan luta oss mot honom och vila våra hjärtan och tankar hos Jesus. Herren är nära. 

Gläd er all­tid i Her­ren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt al­la människor se hur fördrag­sam­ma ni är. Her­ren är nära. Gör er inga be­kym­mer, ut­an när ni åkal­lar och ber, tac­ka då Gud och låt ho­nom få ve­ta al­la era önsk­ning­ar. Då skall Guds frid, som är me­ra värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tan­kar skydd i Kristus Je­sus.

Fil 4:4-7

Guds rika välsignelse över dig! 

Emmeli Karlsson Lundmark, präst och föreståndare

Kategorier
Föreningen

En hälsning från kollegiet

I slutet av mars förra året hade Corona blivit en samhällssmitta och vi valde tidigt att börja sända våra gudstjänster på webben. Så här ett år senare har det blivit mångas vardag att fira gudstjänst via webben. Det digitala har blivit en naturlig del av vardagen för flera. Både på gott och ont. Via de digitala medierna kan många fortsätta ses men vi längtar alla efter att få mötas öga mot öga, i samma rum.

Det är lätt att bli nedslagen av att se kyrkan så tom och nedsläckt men om vi lyfter blicken så händer en hel del trots Corona och att vi håller avstånd. Vi kan alla hjälpas åt att hitta nya vägar till att vara kyrka i pandemin. Det är ju trots allt vi som är kyrkan och inte byggnaden.

Många av oss är aktiva i att ringa runt till medlemmar och varje vecka erbjuds en promenad med andakt. Via digitala hjälpmedel kan – barnen ses på Amigos, en ny Alphagrupp starta i februari, musikerna ses för samtal och undervisning för att stärka musikens plats i gudstjänsten och våra smågrupper kan fortsätta ses. Via youtube kan vi få ta del av samtal i Vasakyrkan om tro och liv.

Vi sänder fortsatt våra gudstjänster varje söndag och vi är många som är delaktiga i detta! Allt ifrån gudstjänstledare till kamera ansvariga, från solister till textläsare. Efter gudstjänsten öppnas ett digitalt kyrkkaffe upp för samtal mellan alla som vill delta. Det är inte som vanligt men det är ändå ett okej substitut så länge som pandemin råder. 

Som ni märker så händer det en hel del trots att vissa verksamheter ligger i paus och detta är endast ett axplock. Mycket sker som sagt digitalt eller via telefon men vi kan – tillsammans – vara kyrka i denna tid och det tackar vi Gud för.

Vad kan jag göra? 

  • Ring gärna dina vänner och bekanta, alla behöver vi ett samtal i dessa tider. 
  • Be för medlemmar, för vår verksamhet, de sjuka, för styrelsen, den kommande alphagruppen, dina vänner som inte mött Gud men också för oss anställda. 
  • Ring eller maila gärna till oss anställda. Vi ta gärna en promenad med dig, ett samtal ute på en bänk eller via telefonen. 
  • Ta hjälp av vänner, medlemmar eller oss anställda för att få möjlighet till att delta i det som finns att tillgå. Det är helt okej att inte vara en teknisk haj, alla behöver inte kunna allt!

Gud välsigne dig där du är!

Anna Duveskog, verksamhetsledare och musiker

Kategorier
Styrelsen

Information från styrelsen

Styrelsen sammanträdde vid två tillfällen under Januari månad, den 12:e samt den 26:e. Man har vid dessa tillfällen framförallt arbetat med att förbereda dokumentation inför det stundande årsmötet. Årsmötet, som detta år kommer att genomföras digitalt, äger rum tisdagen den 2:a Mars – en separat kallelse till detta har gått ut i början av Februari.

Vasakyrkans nya hemsida har varit en återkommande punkt under de senaste sammanträdena och den 5:e Februari kunde den äntligen lanseras. Förhoppningen är att hemsidan och dess modernare gränssnitt ska underlätta för besökare att på ett enkelt sätt hitta information om vad som händer i kyrkan. Hemsidan kommer även bli ett värdefullt redskap i hur vi framöver kommer att kommunicera information från kyrkan. Styrelsen vill ge en stor eloge till Rickard Karlsson Lundmark arbetat med detta.

Nuvarande styrelse sammanträder en sista gång, den 23:e februari, innan årsmötet. Därefter inleds ett nytt styrelseår med ett konstituerande styrelsemöte direkt efter årsmötet. 

/Styrelsen

Kategorier
Betraktelse

Att brottas med Gud

Jakob blev ensam kvar. Då brottades en man med honom tills dagen grydde.

1 Mos 32:24 (Bibel 2000, © Svenska Bibelsällskapet)

Kommande söndags tema är “Den kämpande tron”. Jakob stod sedan länge under Guds beskydd (1 Mos 28:13-15), men när vi möter honom här är han ensam och full av dödsångest inför mötet med sin bror Esau, som han bedragit; Jakob räknar med att Esau som hämnd tänker slå ihjäl honom och hela hans familj. I den mörka natten prövas han av en okänd gestalt – Herrens ängel, måhända Herren själv. Och det är ingen ljuv, len och smeksam modersvinge Jakob möter! Snarare, som Anna Greta Wide skriver:

Det som mötte mig då —
inte var det en famn,
inte en borg, en klippa
eller en ankargrund.
Snarast var det en skärva
av en främmande bergart —
ett egensinnigt fragment
med oslipad brottyta,
fullständigt hänsynslös
mot stingsliga sökarfingrar.
Bistert betraktade jag
mina blödande naglar,
tills en kärv andakt inställde sig.
Ty säga vad man vill —
blodet var verkligt.

Anna Greta Wide – Kyrie (1960)

Och trots detta håller Jakob ut. Trots smärta och lidande, trots att han får ett slag som får höften att gå ur led, så klamrar sig Jakob fast.

»Släpp mig«, sade mannen, »dagen gryr!« Men Jakob svarade: »Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.«

1 Mos 32:26 (Bibel 2000, © Svenska Bibelsällskapet)

Vad händer inom oss när den Gud, som vi ständigt tackar och förväntar oss allt gott av, helt plötsligt bjuder motstånd, eller inte längre låter sig finnas? När vi står ensamma, blodet flyter från naglarna och vi haltar fram? När Gud inte låter sig betvingas eller bevekas, utan skakar om oss i grunden med sin obegriplighet?

Jakobs kamp är inte en kamp mot Gud, utan en kamp med Gud. Och för att vi på bästa sätt ska kunna kämpa med Gud, för Gud, behöver vi ständigt nå djupare i vår förståelse såväl av Gud som av oss själva. Gradvis för Gud oss djupare in i insikten om att livet är en kamp, att vår egocentriska strävan är meningslös, att vår självupptagenhet måste dö, och att det enda viktiga är att hålla fast vid Gud, vad som än händer, och söka Guds välsignelse. Det är inte alltid smärtfritt när Gud fostrar och luttrar oss. Men en förenklad, snöpt, endimensionell sockervaddsgud som låter sig dompteras, smickras eller bevekas med vackra böner är inte Gud. Gud är alltid större. Gud motstår alla våra förväntningar, våra föreställningar, våra begränsningar.

Jag hade räknat med dig som en hand
med helighet och fest i min gråa kväll.
I stället kom du, fader, som en brand,
en orosstiftare, en djärv rebell.

Jag räknade med fromma känslors blom,
en vänlig doft av tröst i helig vår.
I stället kom du med en hårdhänt dom,
en väg, en uppgift övermåttan svår.

Jag räknade med obeskrivlig frid,
som skulle lösa hjärtats stela kramp.
Då kom ett orosbud om svärd och strid,
om myteri och oförfärad kamp.

Du ville inte viska evighet till den
som levde alltför långt ifrån.
Du tyckte att min frid var alltför fet.
Den måste krossas av ett mäktigt dån.

Tack, att du nekade mig duvotröst
och andens honungsmilda sunnansus.
Tack, att du tvang mig med en stålblank röst
från mörker till ditt underbara ljus.

Nils Bolander, Stora bönboken

Foto/bild:The Yorck Project (2002) 10.000 Meisterwerke der Malerei (DVD-ROM), distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH. ISBN: 3936122202., Public Domain, .

Kategorier
Föreningen

Digitalt årsmöte

Du glömmer väl inte att anmäla dig till vårt digitala årsmöte den 2/3 kl 18.30?! Senast den 25/2 önskar vi ta emot ditt meddelande?!

Maila oss ditt namn, din mailadress och ditt mobilnummer till bokning@vasakyrkan.com så skickar vi dig en länk för dig att använda.

För de som känner sig osäkra på hur detta kommer fungera har vi planerat ett testmöte den 25/2 kl 19.30-20.00. Detta betyder alltså att vi skickar er en länk till testmötet och senare ytterligare en länk till själva årsmötet!

Välkommen!