Betraktelser

Stormen stillas Vi lever i en tid där det finns mycket som kan oroa oss. Personligen känns det som att varje gång jag möts av nyhetsflöden, är det en ny kris eller en ny konflikt som brusar upp som ett stormigt hav och känslan av litenhet, maktlöshet och rädsla är påtaglig. Men vid dessa stunder…

Gudstjänstgrupper När ni samlas har var och en något att bidra med…1 Kor 14:26 Orden ovan skriver Paulus till församlingen i Korinth men gäller lika mycket oss i Vasakyrkan och våra gudstjänster. Bara genom att vara med i gudstjänsten så bidrar personen och även om man inte kan vara fysiskt närvarande kan man be för…

Jag har för några veckor sedan anlänt till mitt och min frus nya hem på västkusten. Det känns som att jag snart ska upp till vårt hem i Vasakyrkan och Umeå och fortsätta livet i Norrland. Det kommer nog ta ett tag att vänja sig att västkusten är ett “nytt” hem för oss. Jag saknar…

Nära Jesus, nära varandra, nära omvärlden Vår vision i Vasakyrkan är att vi vill leva nära Jesus, varandra och omvärlden. Hebreerbrevets författare kan hjälpa oss att reflektera över vad detta kan innebära: Nära Jesus Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. Heb 12:2. Att leva nära Jesus är att fästa vår…

Det är inte varje år som påsken infaller såpass tidigt som den gör i år, men det betyder inte att april månad är händelselös! Vi har två besök som väntar oss under april, det första är Mats Nyholm med team som kommer från S:ta Clara i Stockholm för att inspirera oss. Det andra besöket vi…

Denna gång i herdestaven vill jag dela med mig några ord om mina älsklingspsalmer och några tankar om kontroll och rädsla.På senare år har jag börjat uppskatta de äldre psalmerna från psalmboken. Det finns en mångfald och psalmerna berör livets olika skeden. En tid i mitt liv orkade jag inte lyssna på de lovsånger jag…

Ta emot varandra Allt som har skrivits tidigare är skrivet till vår undervisning, för att vi ska bevara vårt hopp genom den uthållighet och tröst som Skrifterna ger. Må uthållighetens och tröstens Gud hjälpa er att vara eniga med varandra efter Kristi Jesu vilja, så att ni alla med en mun prisar vår Herre Jesu…

Att Gud har sätt att kommunicera med människor kan vi läsa som ett genomgående tema i hela Bibeln. Det sker på olika sätt i olika situationer, ibland tydligare och ibland på ett sätt som gör att man behöver lyssna lite extra. Några av sätten som Gud i Bibeln talar är genom Den Helige Ande, genom…

Tänd ljus Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Joh 1:5 Senast tiden har jag gått och nynnat på Psalm 609: Advent  är mörker och kyla, på jorden är krig och kallt. Advent är den mörkaste tiden på året. Vi kan också uppleva att vi lever i en mörk tid med så mycket…

Diakoni – nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden. “Vid denna tid, då lärjungarnas antal ständigt växte, började de grekisktalande judarna klaga över att de infödda judarna åsidosatte deras änkor vid den dagliga utspisningen diakonia. De tolv kallade samman alla lärjungarna och sade: »Det är inte riktigt att vi skall försumma Guds ord för att…

Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk. Jes 56:7, Mark 11:17 Dessa ord som Jesus citerar från Jesaja bok, nämndes flera gånger i samband med S:t Claras kyrkas besök hos oss i Vasakyrkan. Prästen Mats Nyholm talade om att när Jesus ser på Umeå så ser han också Vasakyrkan och säger dessa…

Mångfalden och enheten i Vasakyrkan Nådegåvorna är olika, men Anden densamma. Tjänsterna är olika, men Herren densamme. Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt. 1 Kor 12:4-6 Sommaren på Backen har nu gått mot sitt slut. För mig har det varit en glädje att få vara med på…

Nu har jag arbetat en första termin i Vasakyrkan och jag är tacksam över det varma välkomnandet jag fått och alla goda möten och samtal jag fått ha. Nu går vi in i sommaren och jag ser fram emot att vara på EFS gården Backen med dess spännande program i form av Kulturverandan och Gudstjänst.…

Kasta ut nätet! I en av påskens texter (Joh 21) berättas det att sju av lärjungarna fiskade en natt på sin gamla ”arbetsplats” – Gennesarets sjö, men de fick ingenting: När morgonen kom stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus frågade: “Mina barn, har ni ingen fisk?” De…

Nu har jag tjänat en månad som präst i Vasakyrkan och vill tacka för det varma mottagandet jag fått. Jag är glad över alla människor i olika åldrar som jag fått möta i olika verksamheter. Jag upplever att mycket är på gång i Vasakyrkan och gläds över alla som vill bidra på olika sätt i vår kyrka.

Jag skriver detta dagen efter att jag och min familj fick ett sånt varmt välkomnande som ny präst i Vasakyrkan vid gudstjänsten den 22 januari. Jag känner tacksamhet till er alla.

Vi har under 2022 haft mycket att vara tacksam över i Vasakyrkan, Gud är verkligen god! Ett bibelord som jag frekvent blivit påmind om under året är Jesaja 43:19, där står det så här: “Se, jag gör något nytt . Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.” SFB15

Jag läste ett inlägg på ett forum från en som hade en del får och som undrade om en herdestav var en bra grej. Så här stod det: ”De allra flesta av våra tackor är väldigt tama och kommer fram och blir klappade och kliade. Men 2-3 stycken är mer än lovligt rädda av sig. Och “naturligtvis” är det på dem man hittar sår eller andra konstigheter man vill undersöka närmare. Då känns det väldigt överarbetat att samla in alla fåren i en fålla (nu när de går på bete tex). Det är där herdestaven kommer in tänkte jag”

I min hembys gamla skola som blivit bönhus och därefter byastuga fanns en tavla som föreställde Jesus som en fåraherde. Han böjde sig ner och befriade ett får eller ett lamm som gått vilse och gått ner sig i en ravin och där fastnat i en taggig buske, utan möjlighet att rädd sig själv. Men herden kunde. I sin hand höll Jesus en herdestav vilket verkar ganska logiskt.

”Din nåd är dyrbar, o Gud… Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.” Orden är från Psaltaren 36 och Bengt Johansson har också skrivit en sång med just den texten. (Psalm 760 i Psalmboken.)  Nåden Vi har nyss firat påsk och på nytt fått uppleva och tacka Gud för Jesu…

Det är en stor tillgång att få ha ett andligt hem. Har du förresten tänkt på att församlingen, Guds familj, är ett av de få sammanhang där vi kan vara med hela livet?

Årets första månad ligger bakom oss. Jag tänker att både årstiderna och naturen kan fungera som bilder för våra liv. För oss alla skiftar livet. Ljusa tider – mörkare tider. Meningsfullhet – tomhet. Missförstånd och ensamhet – försoning och vänskap…    

Första advent närmar sig i skrivande stund med stormsteg. Vi är nog många som sett fram emot det som ett välkommet tillskott i vintermörkret. Nu börjar äntligen juletiden med julgodis, upplysta trädgårdar och julpynt! Men advent är mycket mer än en introduktion av julmyset. Det är en tid av väntan och förberedelse på Jesu födelse – en tid att reflektera över det stora i att Gud själv blivit människa. Adventstiden handlar om honom som inte bara lyser upp vintermörkret utan hela världens mörker; inklusive ditt och mitt.

Hur ser Vasakyrkan ut om 10 år? Det har vi ingen aning om och varför ska vi tänka på det nu? Jag tror att vi verkligen borde göra det och att nu är en bra tid för det. Varför? Vår församling växer inte, den krymper.

Efter ett år som präst och herde i Vasakyrkan går nu Emmeli på mammaledighet. I slutet av oktober väntar familjen Karlsson Lundmark tillskott i familjen och vi gläds å deras vägar. Nu är det viktigt att vi låter Emmeli ladda inför nedkomsten. Hon behöver nu få tid att rikta in sig på det som kommer, en ny liten medlem i familjen. Av respekt hör vi därför inte av oss gällande arbetsrelaterade frågor. Sociala, medmänskliga samtal är däremot välkomna.

Kanske har du erfarenhet av en ängels ingripande i ditt liv? Bibeln beskriver lite olika uppgifter för änglarna; till exempel stridsänglar, lovsångsänglar, budskapsänglar… Ja, denna tredje “sortens” ängel talar om för oss vilken uppgift änglarna alltid har – att vara bärare av ett budskap från Gud, oavsett om det handlar om att bära Guds makt,…

Där vi bor hörs dagligen signalen både för sprängning och för faran över, från bygget av Västra Länken. Förra året blåstes signalen för annalkande fara för kyrkan och hela världen. Det är inte lika tydligt som vi nu får signalen om “faran över” men datumet den 29 september, när alla restriktioner för gudstjänstfirande lyfts, är…

Den här veckans veckobrevstext är en uppmuntran och uppmaning. Även om vi kan säga som Marta i Joh 11:25-27: “Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen”, stämma in i att vi tror på Jesus Kristus, och löftet om att den som gör det aldrig ska…

På söndag predikar Birgitta Lanhede i gudstjänsten och i evangelietexten Matt 6:31-34, som är hämtad ur Bergspredikan, läser vi: “Gör er därför inga bekymmer”. Inte är det så enkelt, alltid, i tider av klimathot, pandemi och talibaner – för att inte tala om allt som går att oroa sig för i den närmaste vardagen. Någon…

“Jag vill ha vanlig frukost” – så sa ett av barnen häromsistens. Vi föräldrar hade frågat efter önskemål på en frukost som skulle höra ihop med ett firande. Det blev uppenbart för mig då hur fantastisk vanligheten kan vara när den hör ihop med trygghet och förutsägbarhet. Jag funderar: Är det inte många gånger just…

En sommar med gudstjänster i gemenskap, nästan “som vanligt” – ja, det är som när solen bryter igenom efter ett stormväder. Man vill brista ut i jubel, som psalmisten formulerar det i Ps 57:8 – “Mitt hjärta är redo, Gud, mitt hjärta är redo, jag vill sjunga och spela.”

I Hoseas bok läser vi om hur Gud drar i oss med kärlekens rep. Vad innebär det?

På söndag får vi besök av Magnus Persson, präst och inspiratör för EFS , som predikar i gudstjänsten. Missa inte det! Gudstjänsten webbsänds live, kl 11:00. Temat för söndagen är “Vägen till livet”. Om söndagarna efter påsk hitintills har handlat mycket om att förstå detta med uppståndelsen (Hur gick det till? Är det möjligt? Är…

“Lång som fjolårsvintern” – ja, så känns den senaste tiden. Säkerligen smälter vinterupplevelsen ihop med pandemiupplevelsen i vårt medvetande; på fler sätt än ett har vi varit insnöade och isolerade.

I söndagens evangelietext om “Den gode herden” säger Jesus följande: “Han går före dem, och fåren följer honom därför att de känner igen hans röst.” Oavsett om herden går framför fåren, som Jesus hävdar, eller följer efter flocken, som Rosenius hävdar i SvPs 59 (“oss följer ju Herden, vi känner hans röst”), tänker vi att ett får självklart vill hänga med sin herde – hos herden finns trygghet, gemenskap och ledning. Men med katter är det annorlunda. Katten känner husses eller mattes röst, men den gör sina egna bedömningar, går sin egen väg. Katten vet bäst själv. Så: kan man valla en katt?

Kommande söndags text är hämtad från det allra sista kapitlet i evangeliet enligt Johannes: sju lärjungar är ute och fiskar på Tiberiassjön, efter att Jesus uppstått och visat sig för dem, men de får ingen fisk, tills de möter Jesus. Och våra frågor hopar sig förstås – varför är de bara sju? Varför får de ingen fisk? Och varför är de alls ute och fiskar – borde de inte vara ute och förkunna evangeliet istället?

Att äta och dricka tillsammans är ett uttryck för gemenskap. Och det är sedan gammalt – redan i det gamla Israel var det ett sätt att bekräfta ett rådslut eller upprätta ett förbund mellan människor. Vissa måltider var viktigare än andra, och viktigast, kanske, av dem alla, för judar då som nu, var påskmåltiden; en måltid som inte bara påminde om uttåget ur Egypten utan också symboliserade hoppet om Messias på ett påtagligt sätt – en särskild bägare ställdes alltid fram för Messias, om han händelsevis skulle komma för att delta i påskmåltiden. Och så, en kväll för två tusen år sedan, på skärtorsdagen, i Jerusalem, i närheten av Getsemane trädgård vid Olivbergets fot, gör han det.

Palmsöndagen inleder Stilla veckan. Framför oss ligger en bitterljuv vecka där oförenliga motsatser möts – sorg och glädje, lydnad och trots, förlust och seger, tvivel och tro, allmakt och vanmakt, svek och trofasthet. Stilla veckan är på det sättet som ett koncentrat av livet självt.

“Som en sol stod Kristus opp på den tredje dagen. Nu är själens vårtid här,  bojan sönderslagen.  Vintertiden är förbi, synd och sömn till ända. Han som uppstått nu vår sorg  vill i glädje vända.” SvPs 470:2 Johannes av Damaskus skrev ursprungligen texten till denna psalm, någon gång under 700-talet. Den har sedan översatts till…

I söndags firades mässa i Vasakyrkan. Senaste det skedde var i höstas och det var en av många efterlängtad händelse. Gud kommer till oss i vin och bröd, med sin förlåtelse, med löfte om evigt liv, med upprättelse, gemenskap och kraft. Som präst har jag tänkt mycket över hur vi gör med nattvarden under pandemin.…

Jesus mättar fem tusen människor, trots att det bara finns fem bröd och två fiskar att tillgå. En styrke- och maktdemonstration, ett glädjebud till folket, men istället för att ta emot folkets jubel drar sig Jesus undan i ensamhet. Varför?

Är ni redo? Under veckan som gick ringde en journalist från tidningen Dagen till mig för att fråga om Vasakyrkan är förberedd på förändrade restriktioner med ett högre antal gudstjänstdeltagare. Jag berättade att vi sannerligen längtar efter den tiden, och att nuet i mångt och mycket handlar om att hantera våra förväntningar.

Under fastetiden direktsänder EFS varje dag en andakt, och på fredagar sänds de från Vasakyrkan. Här är dagens andakt!

Jag hade ett par kilometers promenad till bussen när jag gick i gymnasiet, för dryga 20 år sedan. Under dessa promenader samlade jag ihop alla tankar inför eller efter dagen. Det var luft och rymd, under mer eller mindre gott om tid. En gång inföll (är nedföll egentligen ett bättre ord?) ett liknande snöoväder som…

Vad händer inom oss när den Gud, som vi ständigt tackar och förväntar oss allt gott av, helt plötsligt bjuder motstånd, eller inte längre låter sig finnas? När vi står ensamma, blodet flyter från naglarna och vi haltar fram? När Gud inte låter sig betvingas eller bevekas, utan skakar om oss i grunden med sin obegriplighet?

Något jag med min EFS-bakgrund upptäckte med glädje när jag mötte andra delar av kyrkans tradition, var traditionen på askonsdagen. Ett kors tecknat med aska i pannan, med orden uttalade: Kom ihåg, o människa, att du är stoft och att du åter skall bli till stoft. Omvänd dig och tro Evangelium. Askan kommer ofta från…

I den världsvida kyrkan är fastlagssöndagen startskottet för tre dagars karneval – carne vale betyder ”farväl till köttet”. Själva fastan börjar nämligen inte förrän på onsdagen, så fram till och med fettisdagen får vi festa fritt, och detta legitima tillfälle till ohämmad njutning tar sig som bekant i Sverige ett försiktigt och synnerligen lagom uttryck,…

Att tända ett ljus i kyrkan framstår kanske för oss nutidsmänniskor som något evigt, något vi alltid gjort, men faktum är att det är en relativt ny företeelse. Ljuständningen betraktades förr som en enskild angelägenhet, något man gjorde i anslutning till sin privata andakt. Den nu så välbekanta ljusbäraren, mer eller mindre oumbärlig i en…