Författare: Torbjörn Arvidsson

Kategorier
Mission

Genom missionen gör vi skillnad

Padhar sjukhus


Genom EFS får vi vara med och göra skillnad, inte bara i Umeå utan i många länder på jorden. Det gör mig ofta glad. Vissa tider ser vi inte så stora resultat här hemma, då är det desto roligare att veta att kyrkan finns över hela jorden – och där kan vi hitta många
glädjeämnen. Givetvis också prövningar och utmaningar.


I Padhar i Indien finns ett fint och välutrustat missionssjukhus som EFS har gett stöd sedan länge. I U-länder får ofta bara den person som kan betala, vård. Men Padhar kan hjälpa även
de fattigaste. De som har råd får betala, men för övriga är det gratis. Sjukhuset har många specialiteter. En av de nyare är ögonkliniken som EFS har finansierat. En duktig läkare som
heter Daisy Choudrie leder arbetet. Tusentals patienter blir opererade för starr och annat och får sin syn tillbaka. Nu efter pandemin kan man också arbeta uppsökande igen och åka ut i
byarna för att nå många fler. Behandlingarna ger både bättre syn och en ny självkänsla och delaktighet i samhället.


I det hinduiska Indien är det ofta svårt att vara kristen. Sedan länge är missionärer förbjudna, men genom vår systerkyrka och lokala partners kan vi ändå i handling visa på Guds kärlek
och kristen tro. En annan viktig satsning som EFS gjort i Padhar är att vi byggt en skola för 450 barn, Happy Valley School. Förutom alla barn som får glädje av en trygg och bra skola
betyder skolan också att det är mycket enklare för personalen på sjukhuset att stanna och jobba kvar där, i stället för att arbeta på flotta sjukhus i storstäderna. Precis som i Sverige behöver
det ju fungera för hela familjen.


Varje höst gör EFS ett program på nätet som heter Se-Be-Ge med olika inslag från vår internationella mission. I programmet denna höst (cirka 50 min långt) finns en fin intervju från Padhar och även reportage från Etiopien och Somalia. Titta gärna om du är det minsta intresserad av internationell mission – eller vill bli det. Bjuder du hem några vänner kan ni se tillsammans. Du kommer till programmet via EFS Play eller Youtube. Skriv bara Se-Be-Ge
så hittar du det enkelt.


Torbjörn Arvidsson

Kategorier
Betraktelse

Din nåd är dyrbar, o Gud…

”Din nåd är dyrbar, o Gud… Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.” Orden är från Psaltaren 36 och Bengt Johansson har också skrivit en sång med just den texten. (Psalm 760 i Psalmboken.) 

Nåden

Vi har nyss firat påsk och på nytt fått uppleva och tacka Gud för Jesu död och uppståndelse. Detta är grunden för hela kristendomen. Sedan är frågan vad det betyder för oss. 

A och O i den kristna tron är och förblir Guds nåd. Men i kyrkor och församlingar händer det att vi vill så mycket av aktivitet, program och godhet att vi tappar fokus. Jag läste en artikel av Tomas Nygren, som varit rektor och lärare på Johannelund. Han skrev att mycket av det som förkunnas i protestantiska kyrkor i USA kan sammanfattas i orden: gör mer, kämpa hårdare, och att det är bakgrunden till en stor del av den djupa trötthet vi kan möta i vissa kyrkor idag. Det gäller både konservativa och mera liberala kyrkor, säger Tomas. I stället för evangelium om Guds nåd är predikan fylld av goda råd om hur vi ska leva och älska, och Jesus är förebilden att likna. 

Men om detta är kristendomens kärna, då blir Jesus inte vår Frälsare utan en livscoach, en personlig tränare (PT) som hjälper oss att bli duktigare. Och visst är livets mening att ge och ta emot kärlek, men kristendomen är något mycket mera än ett träningsprogram.  

Det unika med Jesus är inte de viktiga råd om livet som han lärde ut, utan att han gav sitt liv för oss. ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son… (Joh 3:16) I detta finns försoning och förlåtelse för allt en människa kan ställa till med. Och aldrig kan en människa komma så vilse att det inte finns en väg tillbaka till Gud, tack vare Jesus. Det är den dyrbara nåden, ”Amazing grace”. Och samtidigt – inget är en starkare drivkraft till godhet och kärlek i världen än Jesus och hans frälsning!

Livets källa

Vare sig vi är unga eller gamla behöver vi äkta liv och vi söker i olika källor. Forskningen säger att shopping är en av de populäraste, att få åka och handla och köpa något nytt är lycka för många. Därför nästan dränks vi av köp-reklam i alla medier.  Andra tycker att spel är livets stora glädje. Resor och spännande upplevelser kan också många av oss uppskatta. Alltför många söker tyvärr även i droger. Somligt av detta kan väl duga för en tid, men hos Gud som är livets ursprung finns den källa som möter och mättar vår djupaste längtan.  

En gång mötte Jesus en kvinna vid en brunn i staden Sykar. Hon får höra att Jesu har levande vatten att erbjuda. Berättelsen slutar med att kvinnan blir upprättad och kommer till tro, får ett nytt liv och vägleder många i Sykar till tro på Jesus. Till kvinnan – och även till oss – sa Jesus: Den som dricker av det vatten jag ger honom ska aldrig törsta utan får en källa med ett flöde  som ger evigt liv. (Joh 4:14). Det betyder att du som lever med Gud har fått en egen källa, liksom ett biflöde från Guds källa, där du får kraft och kan hämta upp liv också till andra.

Är det för stora ord om en enkel kristen människa som du eller jag, att vi kan förmedla nåd och liv till andra? Ja, visst låter det stort, men det är inte jag som har hittat på det, utan Jesus som säger det. Då får vi ändå försöka tro på det, eller hur? 

”Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus”.  

Foto/bild:Peo Einemo.

Kategorier
Betraktelse

Att få ha ett andligt hem

Efter två annorlunda år där mycket i samhället sattes på paus och Vasakyrkan i omgångar var stängd i nio månader börjar det vanliga livet återvända och kyrkan är helt öppen igen. Den vill
vara ett hem där du både ryms och behövs.


Att bli kristen är att få en dubbel ny gemenskap: dels med Gud och hans son Jesus Kristus, dels med en lokal församling – och alla i världen som hör ihop med Jesus. Bägge relationerna får vara en kristens sammanhang genom hela livet. Gud har inte tänkt att vi ska behöva leva andligt hemlösa.


Det är en stor tillgång att få ha ett andligt hem. Har du förresten tänkt på att församlingen, Guds familj, är ett av de få sammanhang där vi kan vara med hela livet? Det är annars rätt
ovanligt i vårt samhälle men en söndag i kyrkan kan vi möta människor mellan noll och drygt 90 år! I den kristna gemenskapen får vi rymmas med hela vårt liv, både glädjen och sorgen, vilan, kampen och hoppet och vi får mötas i bön, tjänst och vänskap.


I en familj händer det att man blir fler, eller blir färre. I Vasakyrkans familj är det åtskilliga som både flyttar in och flyttar ut varje år. De senaste åren har ju varit speciella. En del har inte
vågat vara med även när kyrkan varit öppen. Andra har ”kommit av sig” av andra skäl. Kanske blev annat viktigare. Eller en god kyrkvana byttes mot en annan vana. Men nu hoppas
vi och drömmer om både att gamla vänner ska hitta tillbaka och att nya människor ska få en tro och en glädje i att tillhöra Guds familj.

Varje kristen gemenskap bygger på olika former av medlemskap och tillhörighet. I vår svenska individualistiska kultur är dock många rädda för alla slags bindningar. (Baksidan av
den medaljen är att det finns så många ensamma människor i vårt land.) Men i själva verket är det ju relationer som ger vårt liv mening och innehåll. En kyrka är inte heller en sekt där vi
svär trohet mot en mänsklig ledare för att sedan lyda denne blint. Utan det är den gemenskap som Gud har tänkt för alla sina barn där vi i Andens frihet får komma och gå, lovsjunga och
tillbe och tjäna Gud med just de gåvor han gett oss.


Jag tror att vi är många i Vasakyrkan som känner att vi har mycket att vara tacksamma över – och rädda om. Men för att vår kyrka även efter pandemin ska få vara en god och öppen
mötesplats behövs det att vi är många som bär den. (Jodå, jag vet att det är Gud som bär oss alla, men han behöver vår bärhjälp!) Man kan givetvis vara till god nytta även utan att vara medlem, ibland blir skillnaden inte så stor. Men att bli medlem är nog det tydligaste sättet att säga att: här vill jag höra hemma och jag vill också dra mitt stå till stacken.


EFS i Umeå har funnits som en kristen gemenskap i över 140 år, d v s sex generationer. Du som inte redan är medlem, fundera på om detta är det år då du ska bli det, och gör det oavsett om du planerar att bo i Umeå för gott eller bara ett par år. Vill du bli medlem, så kontakta någon av oss anställda, likaså om du har frågor om medlemskapet. Jag hoppas att vi i år ska få ta emot minst 25 medlemmar till, förutom de fem som blev välkomnade för ett par söndagar sedan. I Vasakyrkan finns förhoppningsvis en plats även för dig och sammanfattat i bara en mening: Kyrkan är ett andligt hem där du ryms och behövs.

/Torbjörn Arvidsson